Shakira i Malmö

I morse promenerade jag till stationen. Hade min ipod på mig, livet blir mycket roligare med musik.

Först började jag med lite lungn musik, Katie Melua och Marie Lindberg. När jag kom in till stan hade jag vaknat till liv, då bytte jag till Shakira.
Är egentligen inte jätteglad för henne men hennes greatest hits är helt okej.

Det hände något konstigt när jag gick där på gågatan och lyssnade på "Whenever Wherever" eller "Hips don`t lie".

Jag ville liksom dansa som Shakira gör, det kändes som om jag kunde. Vilket jag absolut inte kan. Jag ville sjunga högt och slå ut med armarna och slänga med håret. Rulla med mina höfter och åla mig fram på gågatan.

Men som den lilla tråkiga svensk man är lät jag bli.

Kanske tur det annars hade jag kanske blivit inlåst, eller rättare sagt jag hade blivit inlåst.

Hollywood!!!!!

Oj oj oj oj oj vad jag har sett kändisar idag, det är nästan som att bo i Hollywood.
Först såg jag Fredrik Lindström utanför huvudbanegården i Köpenhamn. Han och hans höggravida kinesflickvän stod i taxikön.

Sedan som om inte detta var nog såg jag Lasse Åberg, fick till och med hans autograf.
Ellen och jag tog en liten snurr på Mobilia, vi gick förbi duka och lade märket till att dom sålde ut Lasse Åbergglas.

Ellens kommentar till mig är; Är det inte lite ute med Lasse Åbergglas?

Jag svarar att det tycker jag nog att det är.

Då lägger vi märket till att Lasse Åberg sitter lite längre in i butiken. Och rätt som det är står vi med två glas i autografkön. Både Ellen och jag tar naturligtvis fram telefonerna för att börja fota till våra bloggar.
Vi får våra glas signerade plus att han skriver tre autografer till oss.
Han verkade inte helt glad, konstigt. Om jag ska vara riktigt ärlig tyckte han nog att vi var ganska dryga, speciellt Ellen.

Summan av kardemumman är alltså att det är ute med Lasse Åbergglas men inne med Lasse Åberg.

Nu ska vi bara hitta någon att ge glasen i julklapp till.........

Världens längsta och sämsta serie

Året var 1988. Mamma sa att det skulle börja en ny serie på Nordic channel, nu kallad kanal fem. Mamma, mormor, Ellen och jag såg denna serie till förbannelse.
Var man inte hemma var det någon som spelade in den till en. Och var ingen hemma så spelade mormor i Lund i det. Dessutom gick hela veckans avsnitt i repris på söndagar.

Serien jag pratar om är "Glamour" även kallad "The bold and the beautiful". Efter några år förstod vi alla att denna serie kommer aldrig att få ett slut så vi slutade titta.

Tills igår......

Jag satt och zappade och slötittade lite på tv. Då kommer jag till tv 4+ och vad sänder dom, Glamour!
Denna serie är något av det sjukaste jag har varit med om. Alla har varit gifta med alla, de flesta två gånger eller fler.

Brooke är seriens största hora. Hon har typ varit ihop med alla, hon har barn med Ridge och hans pappa Eric. Har även varit gift med Ridges bror Thorne. Och nu är hon på väg och gifta sig med Ridge för tredje gången samtidigt som hon har ihop det och älskar hennes dotters man Jack.

Hängde ni med?

Under ett helt avsnitt är det bara en massa dialoger där dom typ förklarar sin omöjliga kärlek som en vacker båt på ett böljande öppet hav som måste vidare, den måste driva vidare mot ett annat mål.
Eller att vår kärlek är som ett vackert blomstrande träd, den bara växer och växer. Yada yada yada!
Hade min sambo börjat snacka så hade jag kräkts och bett om nycklarna direkt.

Monologerna är underbara, då står de helt ensamma i rummet och pratar högt för sig själva.
Vem pratar högt för sig själv?

Hur i helvete kan denna serie nu fira tjugoårsjubileum?

Jennifer + aktioner = sant

Jag älskar aktioner, det är nog från när jag var liten. Mamma tog med mig på alla möjliga aktioner, hon älskade det.

I fredags gick Ellen och jag förbi aktionslokalen vid Konsum Erikslust. Jag gick in och tittade på visningen och frågade när själva aktionen skulle vara.

På söndag klockan kvart över tolv.

Det var ju synd eftersom jag skulle på 40-årsfest och blir som ett kräkande kolli dagen efter. Att jag skulle infinna mig på aktionen på söndag var ett skämt.

Vaknade på söndagsförmiddagen och kände efter hur jag egentligen mådde. Ingen huvudvärk, inga kräkhinkar nedanför sängen, ingen blöt handduk på pannan.
Jag konstaterar snabbt att jag är inte bakfull, måste vara all den mat jag tryckte i mig på festen.

Jag klär på mig och beger mig till aktionen. Kommer dit vid halv ett, smockat med folk. Lyckas efter en stund få en plats längst fram. Sitter där i tre timmar, lyckas ropa in ett askfat.

Ett askfat "Domino" Gustavsberg gjort av Stig Lindberg, kvinnan bredvid ville också ha det. Men jag vann!!!!

Tror att det var mamma som gjorde så att jag inte blev bakfull, bara för jag skulle kunna gå på aktionen.

Tack mamma!

Charlies 40-årsfest

I lördags var jag på en supertrevlig 40-årsfest. Det var min sambos kompis Charlie som fyllde år.

Dom serverade en enorm italiensk buffé. Riktigt gott men riktigt farligt.
Man vill ju ta lite av allting och det slutar i mitt fall med att jag tog alldeles för mycket mat.
Och alla tittade på min tallrik och sedan på mig sen log dom bara.
Jag förstår nog vad de tänker.

Stackars lilla magra flicka, du om någon behöver äta upp dig. Det var nog inte riktigt det dom tänkte, men strunt i samma.

Det blev en del galna upp tåg under kvällens gång. Alltid lika kul att gå på fest, man får aldrig riktigt nog av det.

Enda minuset var att det var så satans kallt när man skulle röka att jag flera gånger funderade på att fråga min bordsherre om en snus. Men som den äkta viking man är så begav jag mig ändå ut i kylan.

En sann vän!

Gårdagens middagsproblem löstes med hjälp av Burger King.

Det är en sann vän det.
Oj oj oj vad gott det var, men aj aj aj vad onyttigt.

Bestämde mig igår kväll när jag skulle sova, att som straff för att jag tryckte i mig all den maten skulle jag gå upp tidigare och promenera till stationen.

Eller hur!

Det blev ingenting med det, som vanligt.

Mitt stora dilemma

Mitt stora dilemma varje dag är vad man ska laga till middag. Denna fråga ställs varje dag och ändå så är det så otroligt svårt att komma på vad man ska äta.

Då jag inte är någon "matTina" och jag inte är sambo med "den nakne kocken" blir det ett aning begrännsat. Det känns som allt jag kan komma på är det vi alltid äter, falukorv, fullkornsspagetti, köttfärssås, kött, pannkakor, kommer inte på mer.

Härom dagen skulle jag svänga ihop en middag, stack till Netto och inhandlade varor. Det blev stekt kyckling med kokt potatis och sås. Låter jättegott, men det var det inte.

Lyckades med att matförgifta min sambo så att han kräkte kaskader i två dagar. Jag hävdar vänligt men bestämt att han har nog fått någon slags kräksjuka eller influensa. Han däremot är övertygad om att jag försökte förgifta honom.

Frågan är som sagt, vad ska vi äta ikväll då?

Jag har inte den blekaste, som vanligt.

Kommentatorerna på tv

Då var Sverige äntligen klara för EM, det var väl på tiden.......
Det är alltid lika kul att lyssna på kommentatorerna.

1-0 till Sverige och de sitter och säger att det är läge att införskaffa sig en tyrolerhatt, då EM går i Schweiz i sommar.

Lettland kvitterar och det blir helt tyst i studion, kommentatorerna är redo att lämna och gå. Jag tycker även jag hör en del snyftande.

2-1 till Sverige och den ena kommentatorn frågar dom andra om det är någon som kan joddla. Lyckligtvis är det ingen som kan det, men det blir ändå sådär klämkäckt och äckligt.

Kändisspotting

I morse i all hast hann jag ändå med att kändisspotta lite.
På mitt tåg satt nämligen Leif "Loket" Ohlsson. Kanske ingen världskändis direkt, men kändis som kändis.

Ville så innerligt gärna ta en bild på honom till bloggen men det fanns inget läge alls. Han satt inträngd i ett säte och var skulle jag sätta mig, bredvid?
Tanken slog mig faktiskt. Men jag konstaterade snabbt att Loket är en stor man och jag är ingen "size zero" direkt.

För att förhindra detta mardrömsenario satte jag mig för säkerhets skull i andra änden av tåget.

Världens godaste kebab

Har precis ätit världens godaste kebab, sjukt god.

Denna delikatess inhandlades på "Don King" på Mariedalsvägen, även kallat "snabbt och gott". Namnet "Don King" är för att ägaren har likadan frisyr som just Don King.

Jag åt samma som jag alltid äter. En extrastor kebab i tunnbröd, extra lök och fefferoni och med vitlöksdressing.

Jag lovar att jag hörde änglarna sjunga under tiden jag åt.

Carola är överallt!!

Kan fortfarande inte se på en bild med Carola, och helt plötsligt är Carola ÖVERALLT!
Blir generad och tänker tillbaka på vår tid ihop, inte helt lyckat.

Vi får väl hoppas att det går över, och gärna jävligt snabbt.

Carola + Jennifer = HJÄLP!

Ibland har man drömmar som är så konstiga att man egentligen inte borde berätta dom. Hade en sådan dröm natten mellan fredag och lördag.

Drömmen började med att Carola kom och hämtade mig i sin rosa mustang, jag hoppade glatt in och vi körde iväg. I bilen sjöng vi "Främling" högt tillsammans. Minns att jag egentligen ville sjunga "Evighet", men jag vågade inte säga det till Carola så jag fick nöja mig med "Främling".

I nästa sekvens hånglar jag och Carola, jag tänker i drömmen att detta är inte riktigt bra. Därefter vill Carola att jag ska "gå ner" på henne, minns paniken jag får.

JAG VILL INTE GÅ NER PÅ CAROLA! HJÄLP!

Vågar än en gång inte säga till Carola att jag inte alls vill, försöker gnugga lite lätt med handen istället. Väldigt, väldigt, väldigt tafatt. Får riktig panik i drömmen och undrar hur fan jag ska ta mig ur detta.

Där slutar som tur är drömmen.

På lördagsmorgonen sitter jag på tåget och läser aftonbladet, kommer till nöjessidorna. Och där ser jag en stor bild på Carola från idol kvällen innan.
Blir generad och kan inte ens titta på bilden, vänder snabbt till nästa sida.

Störig äpplekvinna

Jag blir så grymt irriterad!!!!!
Som jag har förklarat tidigare står jag inte ut med ljudet när människor som äter äpple.

Idag på tåget satt det en kvinna och först äter ett äpple, jag känner hur det kryper under huden på mig. Försöker behärska mig och räknar till tio ett antal gånger.

När hon äntligen är färdig med sitt störiga äppleätande så tar hon upp ETT ÄPPLE TILL!!!! Va fan händer? Skojar hon med mig eller?

Hon kör igång sitt äppleätande och jag känner hur jag börjar få handsvett och andas med korta stönande andetag.
Försöker diskret hålla för öronen men händerna, men till vilken hjälp?

Tanken slår mig att resa mig upp och gå, men hon ska fan inte få vinna. Efter en stund, känns som en evighet är hon äntligen färdig.

Tack!

Tylösand 2007

Det tar på krafterna att åka på spa, har varit helt väck sen i söndags. Jag trodde att man skulle vara utvilad och pigg. Men det kan jag garantera att det var jag inte.
Kändes som om jag hade festat loss på Ibitza i en månad. Har aldrig varit på Ibitza, men jag har hört att där går det vilt till.

Vi hade iallafall en superskön helg. Allt var enormt bra men det var en sak som var helt gudomlig, maten!
Har aldrig ätit så god mat innan, helt sjukt. Ellen och jag var helt lyriska och pratar fortfarande om maten.
Vi gick loss på buffén med inställningen, undan eller väck!

Det var så satans gott så att jag kan lätt söka jobb där och få betalt i mat.
Inga problem, ringer Per (Gessle) direkt.

Äntligen!

Om en och en halv timme åker jag och Ellen till Tylösands spa. Detta kommer bli helt jävla underbart. Ända sedan begreppet "spa" kom har vi velat åka, nu är det äntligen dags.

Vi ska få massage, ansiktsbehandling, pedikyr, dricka champagne, bubbla bubbelpool, promenera på stranden, utföra yoga och äta hotell frukostar.

Jag är också exta glad eftersom min huvudvärk som jag haft sen i måndags äntligen är borta. Helt sjukt hur man kan ha migränhuvudvärk i fem dagar. Vet inte hur många piller jag har stoppat i mig, men nu är det över.

Tylösand, here we come!!!!!

Kaos

Igår när jag skulle åka hem från jobbet så fick vi gå av på kastrup. Det var en lastbil som brann på bron så den var helt avstängd.

Folk blir helt sjuka när en sådan situation händer. När vi efter många om och men fick gå på tåget och åka över bron, trycker alla människor så mycket dom kan för att komma in. Det var värre än en Beatles konsert.

Jag kom iallafall med och stod intryckt mot "Reine i tvsåpan tre kronors" trygga barm. Inte helt avslappnat. Men jag kom till slut hem, två timmar försenat.

Pauls kalas!

Igår fyllde Paul 37 år! Han hade ordnat en jättetrevlig middag hemma hos honom.
Han bjöd på oxfilé och potatisgratäng. Det var Michael som lagade matan, han är en mästerkock!

Vi drack champagne och skålade för lille Paul. Och när alla gick hem fick dom varsin godispåse, för det får man ju när man har varit på kalas.

En enormt trevlig kväll.

Dagens I-lands problem

Jag har ett ganska stort promblem, tycker jag iallafall. Jag ska nu försöka förklara detta dilemma.

Idag var det svinigt kallt ute, kände mig lite förkyld och hängig. Stod på jobbet och tänkte att när jag kommer hem ska jag minsann ta mig ett varmt bad. Så underbart!
Fantiserade om att jag låg där i badkaret bland allt skum och blundade och njöt.

Skyndade mig hem för att få uppleva denna underbara stund så snabbt som möjligt. Kom hem, tappade upp vatten, hällde i skum, hämtade söndagsbilagorna, klädde av mig, hämtade telefonen och till sist gled jag ner i badkaret.

Mmmmmmmmmm!!!!!!!

Jätteskönt! Ett riktigt "Halleluja moment" som Kishti hade sagt. Ligger där i cirka tre minuter.
Sen händer det som inte får hända, jag vill inte bada mer. Jag tycker det är tråkigt och jag blir rastlös. Tar då telefonen och ringer Jenny, bubblar med henne en stund. Sen måste jag verkligen gå upp.

Såhär är det varje gång jag får för mig att det ska badas.

Varför lär jag mig inte?

Vad är det för fel på mig?

Konstigt ord?

Skidbackarne var borta idag när jag kom till Rådhusplatsen. Det enda spåret var en liten hög med snö som sakta men säkert höll på att töa bort.

Heter det egentligen töa och stavas det så? Ett mycket suspekt ord.

Det är nog första och sista gången jag skriver det.

Fuskdanskar

Ibland när jag kommer till Köpenhamn så ser det inte riktigt ut som det brukar.

Som igår, då kom jag till Rådhusplatsen och där hade de byggt två skidbackar! Med riktig snö dessutom, undra var de fick den ifrån? Det var iallafall en skum upplevelse.

När jag flera timmar senare traskade samma väg tillbaka var skidbackarna fortfarande kvar, och folk åkte!

Dumma danskar, kan dom inte vänta tills vintern kommer?

Vad väntar på Rådhusplatsen imorgon?

Tomten som delar ut julklappar eller?

Legohelvetet

Idag fyllde min söta lilla kusin Partick sex år. Jag och Ellen åkte till Lund för att fira honom.

Vi hade köpt ett slags hightech lego som heter "Bionicles", det är typ 93 miljoner olika bitar.
När jag köpte det funderade jag på att detta skulle jag aldrig bygga, även om jag fick betalt.

Och vad hände?
Jo, jag och min andra kusin Sara satt i stort sett hela kvällen och byggde det förbannade legot.


Nästa år får han en Kalle Anka pocket.